Skoghistorisk forskning

Skogshistoria innefattar både själva skogens och skogsbrukets historia. På så vis ligger ämnet i gränslandet mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Skogen har alltid spelat en mycket viktig roll för människan, men sättet som skogsresursen har använts och brukats har förändrats dramatiskt över tiden. Centralt i den skogshistoriska forskningen är därför att bättre förstå människans specifika användning av skogsresursen, hur nyttjandet har förändrats över tiden och vilka effekter det har gett på skogen. Svaren på de här frågorna är viktiga för att kunna dra slutsatser om hur dagens skogsbruk påverkar morgondagens skogar.

Mycket av dagens skogshistoriska forskning är tvärvetenskaplig. Det innebär att flera olika forskningsområden kan kombineras, såsom ekologi, paleoekologi, historia, arkeologi, etnologi och ekonomi, för att nämna de vanligaste.

 

Skogsbrukets glömda hjältinnor - kvinnors skogsarbete

Skogsbruket har spelat en mycket viktig roll i Sveriges ekonomi under lång tid, framförallt från industrialiseringen och framåt. Det har också haft en enorm betydelse för den vanliga människan och skapat sociala, ekonomiska och kulturella värden. I den skogliga historieskrivningen finns ett starkt fokus på männens roll i skogen, vi känner väl skogsarbetarens och flottarens hårda arbets- och levnadsvillkor. Men vi vet också att skogsbrukets framväxt var i mycket hög grad beroende av kvinnornas arbete. Småbrukarhustrun tog över hela ansvaret för både jordbruket och familjen när männen arbetade i skogen. Speciellt yngre ogifta kvinnor spelade en viktig roll som kockor, med ansvar för matlagning, organisation och hygien i skogsarbetarkojorna. Dessutom, och detta är i stort sett okänt, har kvinnor också själva arbetat som skogsarbetare. Det kunde t.ex. handla om plantering, barkning, kolvedshuggning men till och med som huggare och körare.

I samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet påbörjar Skogsmuseet nu ett projekt med att samla in dessa kvinnors berättelser! Forskningsstudien Skogsbrukets glömda hjältinnor – kockor och kvinnliga skogsarbetare har fått stöd av Skogssällskapet som också tycker att detta är ett angeläget arbete. Här skriver de om projketet.

Hjälp oss att skriva historia!

Har du själv, eller någon kvinna du känner till, arbetat i skogen i tiden före 1970-talet?

Hör då av dig till: Anna-Maria Rautio, Skogshistorisk forskare och projektledare, Skogsmuseet i Lycksele
tel 070-277 28 78

Här kan du lyssnat till ett radioinslag från lunchseminarium 11 april om forskningsprojektet och om kockor i skogsarbetarkojorna. 
Med Gunvår Bäckström, Åsele och Anna-Maria Rautio.

Forskningsstudie om förindustriellt skogsbruk i Pite lappmark

De nordliga boreala ekosystemen har bebotts och påverkats av människan långt innan det kommersiella skogsbruket nådde regionen under andra halva av 1800-talet. Både samer och nybyggare var kritiskt beroende av skogen för sin överlevnad. Särskilt tallen utgjorde en viktig resurs och användes som ved, innerbarken konsumerade p.g.a. dess höga näringsinnehåll och lavrika tallar fälldes som föda till renarna. Exakt hur står påverkan detta tidiga nyttjande hade på skogen har tidigare varit okänt eftersom att kvantitativa landskapsstudier har saknats. 

I en ny vetenskaplig publikation har Anna-Maria Rautio, forskare och projektledare i Skogshistoria vid Skogsmuseet Lycksele i samarbete med kollegor från Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Silvermuseet i Arjeplog undersökt magnituden av det förindustriella bruket av tallskogen i Pite lappmark mellan åren 1555-1850. Genom att använda data på resursutnyttjande från lokala studier och skala upp dessa till landskapsnivå med hjälp av befolkningsdata, har forskarna kunnat visa att den förindustriella skogsanvändningen var hållbar. Avverkningar för ved var den enskilt största posten för både samer och nybyggare. Under år 1850, när den totala befolkningsmängden var som störts var detta nyttjande fortfarande hållbart. I jämförelse avverkades 300% av tillväxten under de första dimensionsavverkningarna i samma region under slutet av 1800-talet. 

"Förutom att kvantifiera hur mycket resurser som användes så bidrar studien med förståelse för hur landskapet nyttjades längre tillbaka i tiden. Med hjälp av våra siffror kan de kulturspår av förindustriellt skogsbruk som vi idag ser i gamla oavverkade skogar bättre förstås och sättas i perspektiv", säger Anna-Maria Rautio.

Läs mer här!

People and pines 1555–1910: integrating ecology, history and archaeology to assess long-term resource use in northern Fennoscandia.
Publicerad i Landscape Ecology.

Om barktäkter mm.

Anna-Maria Rautios avhandling från 2014: People – Plant Interrelationships. Historical Plant Use in Native Sami Societies.